Svenska Båtunionen bemöter Havsmiljöinstitutets rapport 2019:3
Hösten 2019 släppte HMI en rapport om fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem. Rapporten innehåller intressant forskning, statistik och förslag, men förmedlar i vissa fall inte en objektiv bild av verkligheten och drar väl långtgående slutsatser baserade på antaganden. Svenska Båtunionen bemöter nu rapportens innehåll och presenterar ett antal åtgärder för mer hållbart fritidsbåtsliv.
Miljöfrågorna är viktigare än någonsin. Lokalt som globalt ökar medvetenheten och åtgärder vidtas för att uppnå de målsättningar som finns om minskade utsläpp av växthusgaser, miljögifter och förlust av biologisk mångfald. Svenska Båtunionen ser positivt på att miljöfrågorna som berör båtlivet har aktualiserats och vi anser att ytterligare forskning och samverkan behövs för att reda ut de frågetecken som kvarstår. Det är enligt oss en förutsättning för att båtlivet ska kunna verka, göra rätt för sig och kunna bidra till den gröna omställningen.
Havsmiljöinstitutet presenterar i sin rapport en rad förslag som Svenska Båtunionen ställer sig bakom, men också förslag som skulle innebära begränsningar i båtlivsutövandet och leda till en, enligt oss, ohållbar utveckling av båtlivet. Svenska Båtunionen väljer därför att bemöta innehållet i rapporten genom ståndpunkter som bekräftas, ståndpunkter som behöver nyanseras och ståndpunkter som bestrids. Inlagan avslutas med Svenska Båtunionens egna förslag på åtgärder.
Exempel på en ståndpunkt som bekräftas
Minska utsläpp av biocider. Svenska Båtunionen arbetar aktivt för att våra medlemmar ska måla mindre, använda alternativa lösningar till båtbottenfärg och identifiera båtar med TBT för sanering. Genom ett samarbetsprojekt tillsammans med båtbranschens riksförbund Sweboat kommer Svenska Båtunionens båtklubbar inom kort kunna mäta och redovisa biocidhalter på båtskrov med hjälp av XRF-instrument, i syfte att snabba på utfasningen. I denna fråga är det dock viktigt att kostnaderna står i proportion till nyttan för miljön och att regelverket blir tydligare. Därtill behöver regelverket harmoniseras med övriga länder runt Östersjön.
Exempel på en ståndpunkt som behöver nyanseras
Båtlivets utsläpp av växthusgaser. Rapporten redogör att det totala utsläppet av växthusgaser (CO2e) för fritidsbåtar är 179 000 ton per år och anger att det är drygt 30 procent av utsläppet från svenska inrikesflyget. Om denna beräkning stämmer står fritidsbåtarna således för utsläpp av växthusgaser motsvarande 1 procent av Sveriges inrikes transporter eller 0,3 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp.
Exempel på en ståndpunkt som bestrids
Svall eller hastighet. Svenska Båtunionens tolkning av rapporten är att svall från enskilda fritidsbåtar ger en väldigt liten påverkan på miljön inomskärs och när till ingen påverkan utomskärs. Att införa generella hastighetsbegränsningar inomskärs torde därför inte ge önskvärd effekt. Detta då större motorbåtar vars svall påverkar miljön negativt, exempelvis stranderosion, ofta gör det i hastigheter under den föreslagna gränsen på 15-20 knop. En båt bör generellt framföras i den hastighet de är optimerade för för att skapa så lite svall som möjligt, varför en generell hastighetsbegränsning inte heller i detta avseende skulle få önskad effekt. Bestämmelser om svallbegränsning skulle vara bättre för miljön.
Exempel på Svenska Båtunionens egna förslag på åtgärd
Ställ krav på det som säljs nytt. Båtmotorer har en lång livslängd och det finns en stabil andrahandsmarknad för både båt och motor. Men när det väl är dags att köpa nytt måste tillverkarna förse oss båtägare med mer miljövänlig teknik. Exempelvis saknar även de nyaste utombordsmotorerna och vissa inombordsmotorer både avgasrening och katalysator – något som varit självklart inom bilindustrin för årtionden.
Avgaskraven för nya båtmotorer som säljs på marknaden fastställs på EU-nivå genom motordirektivet. Det är därför hög tid för våra EU-politiker att driva på frågan om hårdare krav på båtmotorer inom EU. När det är dags att byta ut den gamla 2-taktsmotorn till en ny motor så ska det inte bara vara en bra investering för båtägaren, det ska även vara en bra investering för miljön.
Målsättningen med inlagan är att skapa en mer nyanserad debatt om fritidsbåtars miljöpåverkan, bidra med kunskap och byta kurs mot lösningar som gynnar både båtlivet och miljön.
Vid frågor vänligen kontakta Carl Rönnow, sakkunnig inom miljö och hållbarhet, eller Peter Karlsson, verksamhetschef på Svenska Båtunionen.
Läs hela Svenska Båtunionens inlaga här.
Läs Havsmiljöinstitutets rapport Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige, nr 2019:3, här.