Avfallshanteringsplanen -Så här gör man.

Från och med 1 maj 2023 gäller nya regler för mottagning och hantering av avfall. Bakgrunden är den svenska implementeringen av EU:s direktiv om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg (2019). Syftet är att förbättra mottagandet av avfall och minska det marina skräpet längs med Europas kuster.

Tidigare har mottagning av avfall (avfallshanteringsplan) reglerats genom SJÖFS 2001:13. Transportstyrelsen har varit ansvarig myndighet och enbart vissa kommuner har kontrollerat båtklubbens avfallshanteringsplan vid tillsyn. Genom det nya regelverket upphävs SJÖFS 2001:13 och ersättas med nya föreskrifter. 

De huvudsakliga ändringarna jämfört med tidigare är att en avfallshanteringsplan ska godkännas av kommunen och att kommunen ska utöva tillsyn. Transportstyrelsen kommer att vara vägledande myndighet. Kommunen får också möjlighet att påföra sanktionsavgifter. Därtill finns en ny definition av hamn – och alla båtklubbar som omfattas av den nya definitionen behöver ha en avfallshanteringsplan och eventuella mottagningsanordningar. Det finns också en rad undantag som bör beaktas. Huruvida en båtklubb behöver ha mottagningsanordningar styrs av behovet av avfallsavlämning från normalt anlöpande båtar. 

Det har också förtydligats att med avfall avses hushållsavfall, farligt avfall och toalettavfall samt att den så kallade ”no special fee” regeln har tagits bort vilket möjliggör för båtklubbar att ta ut en avgift för användandet av toatömningsstation, om båtklubben innehar en sådan.

Som stöd för arbetet med att göra avfallshanteringsplanen för båtklubbshamnen har Svenska Båtunionen tagit fram handledningen Råd för båtklubbar avseende avfallshantering i enlighet med TSFS  2023:12 och en mall för avfallshanteringsplan. Handledningen och mallen för avfallshanteringsplanen finns att ladda ner nedan.

Planen ska redovisas för och godkännas av kommunen före 31 december 2023.

För mer information, kontakta Peter Karlsson, Verksamhetschef, på peter@batunionen.se

Q & A Frågor och svar från webbinarierna om avfallshanteringsplan

Fråga:
Enskilda privatpersoner har idag rätt att själva frakta sitt farliga avfall (oljerester) till avfallsstation för farligt avfall. Innebär detta att det inte gäller längre?

Svar:
Om klubben har det som rutin och kommunen godkänner att avfallet hanteras på det sättet är det fortfarande ok. Svenska Båtunionen anser att behovet av mottagningsanordningar för farligt avfall i de flesta hamnar är begränsat då service väldigt sällan genomförs medan båten ligger i vattnet.

Fråga:
I stockholm har vi ju sen länge haft krav på en avfallshanteringsplan. Vad är skillnaden?

Svar:
Troligen avses miljöplan i frågan och det är ett krav på båtklubbar som ligger på Stockholms stads mark. Det finns fler kommuner som kräver det och det är en plan för båtklubbens samlade miljöarbete. Avfallshanteringsplanen kommer att vara en del i båtklubbens miljöplan.

Fråga:
Vi har två bojplatser för besökande till båtägarna på bryggan ( ca 40 platser), men driver
ingen gästhamnsverksamhet – kräver det avfallshantering?

Svar:
Gästplatserna i sig påverkar inte, men antalet båtar (40 st) innebär kav på avfallshanteringsplan och kommunen kan komma att ställa krav på mottagningsanordningar om de ser att hanteringen av avfall i hamnen har brister.

Fråga:
Varför är det mer farligt avfall vid vinterliggare?

Svar:
Då båtarna ligger i vattnet hela året kommer service och liknande arbeten som genererar farligt avfall utföras i hamnen och inte på varvet. Det kan innebära att det blir behov av mottagningsanordningar i hamnen

Fråga:
Är det vinterplatser på land eller i sjön som räknas? 

Svar: 
För avfallshanteringsplanen avses hamnen, dvs. båtplatser i vattnet.

Fråga:
Ska avfallshanteringsplanen in till den kommun/er där hamnen ligger och inte där klubben har sin huvudsakliga hemvist? Typ hemmahamn och klubbholmar.

Svar:
Avfallsplanen ska godkännas av kommunen i där hamnen ligger.

Fråga:
Kan man hänvisa till en närliggande hamn för toatömning?

Svar:
Ja det kan man om inte resan dit innebär en tidskrävande omväg.

Fråga:
Blir det skillnad på gästplatser om vi tar betalt för övernattning eller inte?

Svar:
Inte utifrån kraven på Avfallshanteringsplan.

Fråga:
Skulle man som båtklubb bedöma att man inte behöver en toatömningsanläggning, men kommunen är av en annan åsikt. Vem har rätt? 

Svar:
Kommunen kommer att fatta beslut. Beslutet går alltid att överklaga till länsstyrelsen.
Vid en överklagan ska man visa att behovet inte föreligger.

Fråga:
Informationshanteringen; ska man ange hur man har tänkt/planerat genomföra informationen eller ska man skriva hur man gör just nu?

Svar:
I planen ska nuvarande rutiner redovisas, men det är inte fel att även ange hur man avser att arbeta framöver.

Fråga:
Är det inte så att om man har en toatömningsstation så måste den vara tillgänglig för alla. I så fall så behöver man väl inte göra ett avtal med en klubb i närheten som har en station och som våra medlemmar använder?

Svar:
Toatömningsstationer finansierade med LOVA-bidrag ska vara tillgängliga för alla båtar, men är det så att klubben hänvisar till en annan klubb så rekommenderar Svenska Båtunionen att det finns en överenskommelse mellan klubbarna.

Fråga:
Vad räknas med en rimlig omväg för tömning hos extern anordning?

Svar:
Det är inte definiera av någon, men i diskussionerna som vi har deltagit i så har tider som max 20 minuter nämnts. Alltså att det ska inte vara en längre färdväg än 20 minuter utöver tiden för tömning.

Fråga:
Hur vet man vilka toatömningsanläggningar som byggts med LOVA-bidrag?

Svar:
Det finns inget tillgängligt register för detta. Möjligen att Länsstyrelsen i ert län kan tala om det.

Fråga:
Om båtklubben har gjort investeringen med helt egna medel behöver man väl inte upplåta den till icke medlemmar?

Svar:
Nej det behöver man inte.

Fråga:
Vad för mottagningsanordning finns det för farligt avtal i en hamn?

Svar: 
Det kan handla om olika containerlösningar som levereras av företag som tar hand om farligt avfall men kan också vara en bod med lämpliga kärl.  

Fråga:
Tolkar jag det rätt att ni tycker att man ska svara nej under punkt 5 i avfallshanteringsmallen med bakgrund skillnaden mellan Hamn/Varv?

Svar:
Om hanteringen av farligt avfall i hamnen idag fungerar tillfredsställande utan mottagningsanordningar så finns det inget behov.

Fråga:
Många klubbar har miljöplaner som omfattar både varvsverksamhet och hamnen. Vad rekommenderar ni – skall planerna separeras eller skall klubben utveckla och komplettera sin miljöplan?

Svar:
Avfallshanteringsplanen kommer att vara en naturlig del av miljöplanen som en del i den eller som bilaga.

Fråga:
Hur ofta rekommenderas egenkontroll (dokumenterad) göras?

Svar:
Det beror på vad man kontrollerar och under vilken tidsperiod. Kärl för hushållsavfall kanske måste kontrolleras dagligen under högsäsong, medan andra anordningar kontrolleras mer sällan.

Fråga:
Kan en upptagningsramp som fungerar för små båtar på bildragen trailer, räknas som upptagningsplats och möjlighet/risk för avfall vid bortskrapning av havstulpaner exempelvis? Kräver detta mottagning av farligt avfall eller kan det räcka att man skrapar upp själv?

Svar:
Om båtar som är målade med biocidfärger rengörs på rampen krävs det redan idag spolplatta med steg 2 rening. Rengöring av skrovet på rampen kan även innebära en spridningsrisk av invasiva arter som transporterats från en plats till en annan via en båtbotten. Lämpligtvis tillåts inte rengöring på rampen utan på en annan anvisad plats på land.

Fråga:
Bryter kommunen mot lagen om de inte godkänner avfallshanteringsplanen före 1 Januari?

Svar:
Troligen.

Fråga:
Vilket regelverk gäller för varvsverksamheten?

Svar:
Det är en rad olika regler som kommer av Miljöbalken och de regler som er kommun bestämt. Se mer i Handbok för fritidsbåtshamnar som du hittar på batunionen.se/hamn och varv.

Fråga:
Varför har ni tagit fram en egen avfallshanteringsplan när Transportstyrelsen har en mall?

Svar: 
Vi ser att Transportstyrelsens mall saknar viktig information för att kunna bedöma behovet av mottagningsanordningar. Vi anser att vår mall underlättar tillsynsenhetens bedömning av er hamn.

Fråga:
Hur är det med varvsföreningar som endast har vinterverksamhet med båtar på land. Räknas dessa också som ”Hamn”? Ni nämnde att det är helt andra regler enligt miljöbalken, men behövs en avfallshanteringsplan även för ett varv enligt definitionen ”Hamn”.

Svar:
Kravet på avfallshaneringsplan för hamnen enligt TSFS 2023:12 gäller bara om hamnen (obs inte varvet) har fler än 25 båtplatser i vattnet.

Fråga:
Vi har husbilsplatser ska dessa räknas med?

Svar:
Nej, TSFS 2023:12 avser bara avfall från båtar i vattnet.

Fråga:
Jag funderar på om ansvaret ligger på båtklubben eller hamn AB att lämna in planen?

Svar:
Det är den som är verksamhetsutövare som ska lämna in avfallshanteringsplanen.

Fråga:
Är definitionen mer än 25 båtar MED toalett eller hamn med mer än 25 båtar?

Svar:
Kraven på avfallshanteringsplan och eventuella mottagningsanordningar gäller för hamnar med fler än 25 båtar, oavsett storlek eller utrustning ombord.

Fråga:
Är vi skyldiga att mäta hur mycket anläggningen används? Vår station är sammankoppla med övrig sanitetsanläggning.

Svar:
Ta kontakt med er tillsynsenhet för att diskutera hur mängden toaavfall ska uppskattas. Det är krav på att befintliga stationer ska redovisa detta.

Fråga:
Vi har container för brännbart. Inga kärl för källsortering som hushållen har men väl ett lotssystem via lokala SYSAV, är det ok?

Svar:
Kraven på hur mottagning av avfallet ska gå till och i vilka fraktioner bestäms av kommunen. Kontakta er kommun för mer vägledning.

Fråga:
Krävs speciell mottagningsstation för toaletter som man kan avlägsna från båten?

Svar:
Om det bedöms vara ett problem och det så ledes finns ett behov  att tömma toaletter typ ”Portapotti” så ska det finnas om det inte går att lösa på annat sätt.


Fråga:
Kommer man att kunna använda samma handlingar om miljö- och avfallshanteringsplan oavsett om  det är miljöbalkens eller det implementerade EU direktivet TFS 2023:12 regler som gäller. 

Svar:
Miljöplanen avser hela verksamheten inom klubben vilket då innefattar även varvsverksamheten. Avfallshanteringsplanen avser endast hamnen och verksamheten i vattnet. Avfallshanteringsplanen blir en del av båtklubbens miljöplan.


Fråga:
Gäller detta även brygga i sjö?

Svar:
Ja, om bryggan inte omfattas av undantag från krav enligt 3 kap 5 a § förordningen (1989:789)

Fråga:
Är det en brygga med 25 båtar eller alla bryggor tillsammans? 

Svar:
Om båtklubben tillhandahåller båtplatser för minst 25 båtar oavsett hur många bryggor de är fördelade på. 

 

Fråga:
I vår båtklubb får endast boende i området vara medlem kan vi ses som i direkt anslutning även om det är cirka 150 båtar.

Svar:
Om hamnen ligger i anslutning till ett bostadsområde t.ex en stadsdel eller sommarstugeområde, så skulle den kunna uppfylla undantagen. Dock är 150 båtar så stor hamn att kommunen kan komma att göra en annan bedömning.

 

Fråga:
Vi har 45 platser vid brygga i insjön Mjörn men ingen samlingsplats. Vad gäller då?

Svar:
Det än en hamn med fler än 25 båtar som om den inte kan kopplas till något av  undantgen omfattas av kraven på avfallshanteringsplan.

 

Fråga:
I en hamn som kan undantas gäller alltså undantag för avfallshanteringsplan och mottagningsanordning? Eller bara mottagningsanordning? 

Svar:
Om hamnen har färre än 25 båtar eller omfattas av undantagen behöver varken mottagningsanordning eller avfallshanteringsplan. Ni bör i så fall tillskriva tillsynsheten och motivera detta , varefter kommunen fattar beslut att så är fallet. Är ni en hamn med fler än 25 båtar och inte är ett undantag så ska ni ha en avfallshanteringsplan som redovisar hur avfallet omhändertas i det fall ni  har bedömt att det inte behövs..

 

Fråga:
Gäller det även för klubbholme? Med 100 medlemmar. Klubbholmen kan ta under 25 båtar? 

Svar:
Antalet medlemmar är  oväsentligt i bedömningen om avfallshanteringsplanen. Om er hamn inte har fler än 25 platser så är den undantagen.
Meddela er kommun detta skriftligen till tillsynsenheten.

Fråga:
Vår båtklubb har 50 platser, men äger inte marken. Vi har arrende på nyttjanderätt att ha båtar där, är det då båtklubben eller kommunen som har ansvaret?

Svar:
Det är ni i klubben som är verksamhetsutövare i hamnen och därför ska lämna in avfallshanteringsplanen.

 

Fråga:
Om man har 38 platser varav 15 är för båtar med utombordare som är ca 5m lång. Vad gäller då? 

 

Svar: Om ni har fler än 25 båtar och inte omfattas av undantagen ska ni ha en godkänd avfallshanteringsplan och ev. mottagningsanordningar.

 

Fråga:
Gäller detta även en/flera bryggor med plats för fler än 25 båtar som placerats ut vid en ö i skärgården som fritidsbåtar kan lägga till vid?

Svar:
Beroende på användningen av hamnen kan den omfattas av undantagen. Läs i vår handledning Råd för båtklubbar avseende TSFS 2023:12. Kontakta sedan tillsynsenheten i er kommun.

 

Fråga:
Om avfall och dylikt sköts om av fastighetsägaren vad är det som gäller då?
Båtklubben har bara hand om båtplatserna och vinteruppläggningsplatser.

Svar:
Ni redovisar i er avfallshanteringsplan hur avfallet omhändertas genom fastighetsägaren.

 

Fråga:
Vår båtklubb har 40 båtar med låsta till bryggor och man måste bo i området. Om man beskriver hur man tar hand om sopor dvs. att varje båtägare tar hand om sitt avfall, räcker det? 

Svar:
Delvis. Ni  behöver även redovisa hur era medlemmar informeras om avfallshanteringen. Ni kan eventuellt behöva sätta upp anvisningar på plats.

Fråga:
Är det bara kommunen som kan avgöra om det är ett undantag eller ej?

Svar:
Ja det är kommunen som har tillsynsansvar och fattar beslut. Kommunens beslut ska alltid kunna överklagas.


Fråga:
Ska vi i båtklubben se till att fastighetsägaren sköter sina åtaganden?

Svar:
Ja, då det är ni som ansvarar för hamnen och dess avfall.

 

Fråga:
Om kommunen har överlåtit kontroll och godkännande till en annan, t.ex. miljöförvaltningen i Stockholm, är det då likställt med kommunen? (

Svar:
Ja, om det finns ett beslut om delegeringen.


Fråga:
Vi har flertalet egna toaletter i anslutning till hamnen. Behöver vi ändå hantera avfall från båttoaletter?

Svar:
Det kan ni behöva, eftersom avfallet som uppstår i båten inte får tömmas i havet utan måste tömmas till land. Se mer i vår handledning.

 

Fråga:
Om vi har flera båtplatser än 25 och inte har toatömningsanordning, kan vi ha i avfallshanteringsplanen att tömma i närliggande station där det finns toatömning?

Svar:
Ja det kan ni. det bör finnas en överenskommelse mellan båtklubben och den som driver toatömningsstationen.

Fråga: 

Har fastighetsägarna ansvaret att ta hand om avfall och ev. toatömning eftersom vi som båtklubb endast arrenderar platserna vid bryggorna? 

Svar:
Driver ni en hamn som inte omfattas av undantagen så ska ni er avfallshanteringsplan redovisa hur avfallet tas om hand. Finns det behov av t.ex toatömningsstation i hamnen så kan det komma att krävas en sådan.


Fråga:
Om klubben har hamnar på 2 olika geografiska platser inom kommunen, måste vi då ha 2 olika avfallshanteringsplaner?

Svar:
Ja. De lämnas in till respektive kommuns tillsynsenhet.

 

Fråga:
Vad gäller om båtklubben saknar mark? Då är det omöjligt att ordna avfallshantering. Marken förvaltas av en annan verksamhet som sommartid tillåter transport till båthamnen.

Svar:
Kontakta er kommuns tillsynsenhet för att diskutera frågan.

 

Fråga:
Är det viktigt att det i ordningsregler/stadgar finns inskrivet hur medlem ska hantera sitt avfall eftersom båtklubben inte har sophantering? 

Svar:
Ja.


Fråga:
Förklara gärna lite mer om vinterliggande båtar, när det är mer än 25 båtar.

Svar:
Det finns beskrivet i vår handledning.


Fråga:
Hur är det med ekor eller motoriserade ekor?

Svar:
Det är inte båttypen som bestämmer utan antalet båtar.

 

Fråga:
Om klubben har mer än 25 båtar men bara 4-5 har toalett, måste då klubben ha en mottagningsanordning? 

Svar:
Vår ståndpunkt är att det inte ska ställas krav på toatömningsstation då antalet båtar med toalett ombord är färre än 25.
Kommunen kan komma att fatta ett annat beslut som ska vara möjligt att överklaga.

 

Fråga:
Klubbholme som tar emot gäster mot en bryggavgift, är det gästhamn?

Svar:
Ja

 

Fråga:
Definierar ni ”varv” som uppställningsplats för båtar? Varv är ju per definition ”Anläggning för produktion och reparation av båtar och skepp”. 

Svar:
På de flesta uppställningsplatser utförs reparation och underhåll av båtar. SBU använder termen varv för platser i anslutning till hamn och båtklubb där man ställer upp båtar. Vi har inga krav på produktion av båtar.

Fråga:
Hur betraktas porta potta? 

Svar:
Som toalett ombord på samma sätt som andra toalettlösningar.

Fråga:
Fyllde i avfallshanteringsplan förra året i Transportstyrelsens mall,  kontaktade kommunen och frågade om jag skulle skicka in den, men det behövdes inte fick jag till svar. Ska den skrivas om nu enligt er mall och skickas till kommunen fast de svarade att de inte ville ha den?

Svar:
Ja , eftersom det är nya regler från 1 maj 2023.

 

Fråga:
Punkt 4,4 i mallen:  Ja eller Nej om fastighetsägaren äger sopkärlen? 

Svar:
Ja, om kärlen finns i hamnen för att ta emot avfall från båtar.


Fråga:
Det finns inget krav på sortering av hushållsavfall eller är det upp till kommunen? 

Svar:
Det anges i regelverket vilka avfallsslag som ska bedömas vid godkännande av avfallshanteringsplanen, men det är kommunens avfallsregler som gäller.

 

Fråga:
Hur hanterar vi båtbottentvätt? ingår detta i avfallshanteringplanen?

Svar:
Om båtbottentvätten finns i hamnen och genererar avfall så ska den vara med i planen.

 

Fråga:
Vi har avfallsplan sedan tidigare, måste vi nu använda den bif. mallen eller kan vi använda den plan vi har idag?

Svar:
Från och med 1 maj gäller redovisning i enlighet 4§ i TSFS 2023:12. Om er plan redovisar det som efterfrågas är det upp till kommunen att bedöma om er plan är godtagbar. Vår mall är en medlemsservice som vi tillhandahåller utan krav på att den ska användas.

 

Fråga:
Var överklagar man ev. felaktiga beslut från kommunen? 

Svar:
Den som inte är nöjd med ett kommunalt beslut kan överklaga det, antingen genom laglighetsprövning eller genom förvaltningsbesvär. Överklagan genom kommunalbesvär ska ske inom tre veckor från det att det justerade protokollet är publicerat på kommunens digitala anslagstavla

Detta står i kommunallagen:
När det gäller beslut som en nämnd fattat med stöd av en särskild lag, till exempel skollagen, socialtjänstlagen eller miljöbalken, framgår det av respektive lag hur beslutet får överklagas och vilken instans som ska pröva överklagandet.

Laglighetsprövning

Kommunallagen ger den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller är taxerad till kommunalskatt här, rätt att överklaga ett kommunalt beslut hos förvaltningsrätten. Beslutet kan bara angripas på de grunder som kommunallagen anger och som återges nedan. Det är viktigt att notera att förvaltningsrätten inte bedömer om beslutet är lämpligt eller skäligt.

Kommunallagens grunder för ett eventuellt upphävande av ett beslut är:

  • beslutet har inte tillkommit i laga ordning,
  • beslutet avser något som inte är en kommunal angelägenhet,
  • det organ som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter,
  • beslutet strider mot lag eller annan författning.

Om förvaltningsrätten bifaller överklagandet, kan den bara upphäva beslutet, inte ersätta det med ett nytt beslut.