Svenska Båtunionen bemöter Havsmiljöinstitutets rapport 2019_3

2020-09-08
Hösten 2019 släppte HMI en rapport om fritidsbåtars påverkan på grunda ekosystem. Rapporten innehåller intressant forskning, förslag och fakta, men också en rad felaktigheter, tveksamheter och väl långtgående tolkningar. Svenska Båtunionen bemöter nu dessa och presenterar ett antal åtgärder för mer hållbart fritidsbåtsliv.

Svenska Båtunionen som organisation och våra medlemmar har lång och gedigen erfarenhet
av båtlivsfrågor. Vi upplever att rapporten i vissa avseenden inte förmedlar en objektiv bild av
verkligheten, att vissa påståenden och slutsatser baseras på antaganden och på undermålig
information. Vi väljer därför att bemöta rapportens innehåll samt redovisa våra
ställningstaganden.

Exempel på avsnitt som nyanseras:

Båtlivets utsläpp av växthusgaser. Rapporten redogör att det totala utsläppet av
växthusgaser (CO2e) för fritidsbåtar är 179 000 ton per år och anger att det är drygt 30
procent av utsläppet från svenska inrikesflyget. Om denna beräkning stämmer står
fritidsbåtarna således för utsläpp av växthusgaser motsvarande 1 procent av Sveriges
inrikes transporter eller 0,3 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Se beräkningen här.

Hastighet. Rapporten ger intrycket av att det finns ett tydligt samband mellan en båts
hastighet och dess miljöpåverkan. Svenska Båtunionen anser att det är ett förenklat
antagande och att det finns andra aspekter som är mer avgörande än hastighet när det
gäller miljöpåverkan. Främst handlar det om skrovform, deplacement och framdrivning.
Svall och sugskador kan till exempel bli större av en 45 fots segelbåt i 8 knops hastighet än
av en vattenskoter i 35 knop. Implementering av generella hastighetsbegränsningar i större
områden av miljöskäl kan därför bli kontraproduktivt. Hastighetsbegränsningar bör därför
enbart införas i områden med tät båttrafik, smala sund, grunda vatten och i miljöer som är
extra skyddsvärda.

Exempel på avsnitt som bestrids

Gällande farledshållning: Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för farledshållning – som är
till för den kommersiella sjöfarten och inte explicit för fritidsbåtar. Kostnad för fyrar,
utprickning m.m. täcks av handelsfartyg som nyttjar lederna. Dessa leder nyttjas ibland av
fritidsbåtar men Sjöfartsverket har inte i sitt uppdrag att tillhandahålla sjökort eller farleder
till fritidsbåtslivet.

Gällande produktion av sjökort: Sjökort är främst framtagna för den kommersiella sjöfarten
men nyttjas likväl av fritidsbåtslivet. Den enskilde båtägaren bekostar själv de sjökort
(fysiskt eller digitalt) som båtägaren behöver. Sjömätningar för att producera sjökort görs
endast i områden intressanta för handelssjöfarten

Exempel på åtgärder som Svenska Båtunionen föreslår.

1. Öka tillgången till renare och biobaserade drivmedel

2. Ställ krav på det som säljs nytt

3. Utbilda i eco-drivning till sjöss

4. Satsa på attraktiva gästhamnar

5. Skapa bidrag för informationsinsatser för ideella organisationer

6. Kustplanering för att placera nya hamnar för fritidsbåtar på rätt plats

Vid frågor vänligen kontakta Carl Rönnow eller Peter Karlsson, Svenska Båtunion.

Läs hela Svenska Båtunionens inlaga här.

Läs Havsmiljöinstitutets rapport Fritidsbåtars Påverkan på grunda kustekosystem i Sverige, nr 2019:3 här.


Vi använder tredjepartscookies för vår hemsida i syfte att analysera och förbättra upplevelsen på hemsidan och lära oss mer om våra användare. Genom att använda vår webbplats godkänner du användningen av cookies på det sätt som beskrivits.

Jag förstår