Detta innebär Länsstyrelsen i Stockholms beslut för båtklubbarna

2022-12-15

I vintras förelade Sollentuna kommun fem båtklubbar att genomföra XRF-mätningar, vilket båtklubbarna i sin tur överklagade. Länsstyrelsen i Stockholm, som är första instans, valde att upphäva kommunens beslut och gå på båtklubbarnas linje. Sollentuna valde att inte överklaga Länsstyrelsens beslut vilket innebär att det har vunnit laga kraft. Nu försöker vi reda ut vad beslutet faktiskt innebär och nedan följer en förtydligande artikel som också återfinns i Båtliv nr 6.

Vad innebär Länsstyrelsen i Stockholms beslut för båtklubbarna?

I Båtliv nr 5 skrevs en artikel om att fem båtklubbar i Sollentuna med hjälp av SMBF överklagade kommunens föreläggande om att XRF-mäta båtar och redovisa resultatet per båt avseende metallerna tenn, koppar, zink och bly. Länsstyrelsen i Stockholm beslutade att upphäva kommunens föreläggande. Orsaken? Länsstyrelsen finner att båtklubben inte har rådighet över enskilda medlemmars båtar och därför inte kan leva upp till kommunens föreläggande.

Då beslutet har väckt en del frågor bland båtklubbarna som nu genomför eller har för avsikt att genomföra XRF-mätningar och saneringar av båtskrov, vill vi försöka tydliggöra vad beslutet innebär och hur det kan tolkas.

Beslutet är vägledande men inte prejudicerande

Eftersom Länsstyrelsen är första instans är beslutet att betrakta som vägledande och inte prejudicerande eller praxis. Det innebär också att en annan Länsstyrelse kan fatta ett annat beslut.

Vem är verksamhetsutövare?

I överklagandet framförs argument för att båtklubben inte är att betrakta som verksamhetsutövare, bland annat på grund av att båtklubben saknar faktisk och rättslig möjlighet att följa föreläggandet att XRF-mäta enskilda medlemmars båtar. Länsstyrelsen fastslår i sitt beslut att båtklubben saknar rådighet över medlemmarnas båtar, men nämner inte huruvida båtklubben är verksamhetsutövare eller inte. Vår tolkning är således att båtklubben, inte den enskilde båtägaren, är att betrakta som verksamhetsutövare och att båtklubben därmed fortsättningsvis behöver förhålla sig till miljöbalken och tillhörande förordningar, liksom båtägaren.

Medlemmar måste fortfarande följa båtklubbens stadgar och styrande dokument

Oaktat beslutet behöver en medlem i en båtklubb följa båtklubbens styrande dokument. Om båtklubben exempelvis har inskrivet i sina stadgar eller miljöregler att alla äldre båtar (t.ex. båtar tillverkade innan 1996) behöver kontrolleras avseende TBT, och att åtgärder ska vidtas om resultatet visar på förekomst av TBT, måste medlemmen följa detta.

Kan beslutet tillämpas i andra frågor?

Föreläggandet som överklagades gäller specifikt XRF-mätning av båtar, men eftersom beslutet rör rådigheten över en enskild medlems båt, är vår tolkning att principen går att applicera på andra frågor. Dock enbart frågor som omfattas av miljöbalkens ramverk och inte annan lagstiftning.

Vår uppfattning är således att beslutet gör gällande att en kommun inte kan förelägga en båtklubb att dess medlemmar enbart ska använda en särskild saneringsmetod, saneringsutrustning eller tvättmetod eftersom båtklubben inte har rådighet över den enskilda medlemmens båt. Men som beskrivet ovan gäller fortfarande båtklubbens egna styrande dokument, vilka den enskilda medlemmen måste förhålla sig till, utöver miljöbalkens regler.

Hur kommer kommunerna att agera framöver?

Denna fråga är givetvis svår att svara på men troligen kommer flertalet kommuner förhålla sig till Länsstyrelsens beslut och fundera kring hur tillsyn och kravställning kan utformas utifrån att båtklubben inte har rådighet över medlemmarnas båtar.

Vi ser olika framtida scenarier. Ett scenario är att kommunerna är mer försiktiga och i stället för att ställa krav på båtklubbarna, försöker komma överens med båtklubbarna om inventeringar, mätningar, åtgärder och utfasningsplaner. Ett annat scenario är att kommunerna försöker hitta vägar till att förelägga den enskilde båtägaren som har den faktiska rådigheten över båten. Ett tredje scenario är att kommunerna letar andra möjligheter till att ställa krav på båtklubbarna, exempelvis genom arrendeavtal.

Båtklubben och båtägarna måste fortfarande förhålla sig till lagstiftningen

Oaktat beslutet måste både båtklubb och båtägare förhålla sig till den lagstiftning som finns gällande TBT, biocidfärger och miljöbalkens allmänna hänsynsregler.

Artikeln är skriven av:
Carl Rönnow, sakkunnig miljö- och hållbarhet på Svenska Båtunionen
Curt Lindenbaum, ledamot i Svenska Båtunionens juridiska kommitté
Bengt Gärde, ledamot i Svenska Båtunionens juridiska kommitté

Frågor? Kontakta Carl Rönnow, sakkunnig miljö- och hållbarhet på Svenska Båtunionen, carl.ronnow@batunionen.se alt 08-545 589 67.