Frågebank Årsmötet

Ansvarsfrihet 

Ansvarsfrihet = styrelsen har följt den ram för uppdraget som den fått av årsmötet. Ramen utgörs normalt av: klubbens stadgar, arbetsordning, verksamhetsplan, ekonomisk förvaltning.

Fråga: Styrelsen ges ej ansvarsfrihet vid årsmötet. Måste en polisanmälan göras? Vem ska i så fall göra det? Revisorerna? Hur hanteras annars situationen?

Svar: Polisanmälan måste inte göras. Om årsmötet ändå beslutar att anmälan ska göras är det den tillträdande styrelsens uppgift. Anmälan görs till åklagarmyndigheten. Styrelsen bör vända sig till en jurist för att få hjälp att utreda. Observera att hela styrelsen har ett solidariskt ansvar. Det innebär i princip att även den styrelseledamot som inte är närvarande vid något möte, har ansvar för beslut tagna vid styrelsens möten.

Fråga: Kan en person undantas från ansvarsfrihet? Ex. Kassören stoppar en del av klubbens pengar i egen ficka. Den ekonomiska redovisningen under verksamhetsåret är gjord på ett sådant sätt att det varit svårt för styrelsen att upptäcka förskingringen. Förskingringen upptäcks först efter lång tid av revisorerna. Årsmötet vill ge hela styrelsen utom kassören ansvarsfrihet.

Svar: Hela styrelsen beviljas eller beviljas ej ansvarsfrihet. Enda sättet att undantas från att ej beviljas ansvarsfrihet, är att reservera sig vid viss aktuell fråga. I ovan angiven situation kan hela styrelsen medges ansvarsfrihet, kassören polisanmäls för utredning av brottslig verksamhet.

Fråga: Årsmötet beviljar styrelsen ansvarsfrihet MEN på begäran av en revisor beslutar årsmötet att styrelsen ska publicera vissa ekonomiska förtydliganden i nästa nummer av medlemstidningen. Detta är också styrelsens avsikt, men trots uppmaningar agerar inte kassören som är den i styrelsen som har kännedom om uppgifterna och förfogar över materialet, utan hänvisar till tidsbrist m.m. Årsmötesbeslutet uppfylles därför ej. Hur och när bör övriga ledamöter i styrelsen och revisorerna agera?

Svar: Styrelsen kan vid särskilda fall (t.ex. om förutsättningarna ändrats) välja att inte följa årsmötets beslut. I situationen ovan kan styrelsen omkonstituera kassörsposten (såvida inte denna valts av årsmötet). I övrigt kan/bör revisorerna kräva att handlingarna ska tas fram för publicering.

Fråga: Av vilken art/dignitet måste ett ärende vara för att ansvarsfrihet ej ska beviljas av ett årsmöte?

Svar: Styrelsen har inte ”hållit sig inom ramen” för uppdraget.

Fråga: Om ansvarsfrihet ej beviljas men anledningen till det senare får en godtagbar lösning, när upphör då ansvaret att gälla? Ska föreningens medlemmar ta ställning på nytt och i så fall när?

Svar: Skadan är som regel redan skedd, dvs. styrelsen har avgått. Såvida inte anmälan har gjorts till åklagare inträder ansvarsfrihet “inom tid och rum”.

Fråga: När bör en polisanmälan göras?

Svar: Polisanmälan bör göras när misstanke om brott föreligger. Om frågan kommer upp på årsmötet och i samband med beslut om ansvarsfrihet, så är det vanligt att den berör ekonomiska oegentligheter.

Budget 

Fråga: Ska årsmötet besluta om budget?

Svar: Årsmötet beslutar om en ”rambudget” vilket innebär att styrelsen presenterar en rambudget utifrån den verksamhetsplan som presenteras vid årsmötet. Årsmötet fattar beslut om målsättningen, alltså verksamhetsplanen. Styrelsen får vid årsmötet uppdraget och ansvaret att driva verksamheten enligt rambudget och beslut om verksamhetsplanen. Ordet ”rambudget” använts för att man om möjligt ska undvika att alla detaljer diskuteras runt budgeten, vilket gärna sker vid årsmöten.

Hedersmedlemskap 

Fråga: Kan ett hedersmedlemskap återkallas?

Svar: Ja, men ett sådant beslut bör biträdas av ¾ av de röstberättigade vid årsmötet.

Kallelse till årsmötet 

Fråga: Kan/får kallelse till årsmötet göras endast via hemsidan?

Svar: Ja, om det står att kallelse kan göras på detta vis i stadgarna.

Majoritet, begrepp 

Fråga: Vad innebär de olika majoritetsbegreppen i samband med röstning på årsmötet?

Svar: Enkel majoritet. Denna typ av majoritet är den mest använda. Den kallas också absolut majoritet. Det innebär att minst en mer än hälften har röstat för ett förslag. Det är den särklassigt mest använda formen av majoritet och den används i alla sakärenden.

Kvalificerad majoritet. Vid kvalificerad majoritet krävs fler röster än vid enkel majoritet för att ett beslut ska äga laga kraft. De ärenden som ska avgöras med kvalificerad majoritet finns alltid angivna i stadgan, till exempel stadgeändring, klubbens upphörande med mera. Hur viktigt och angeläget ett ärende än är, kan det aldrig ställas krav på att det ska avgöras med kvalificerad majoritet om inte stadgan föreskriver detta.

Frågor som avgörs med kvalificerad majoritet är således alltid frågor som ska avgöras av årsmöte. Storleken på majoriteten finns också angiven i stadgan, i SBUs ramstadgar anges t.ex. ¾.

Relativ majoritet. Relativ majoritet är kanske den form av majoritet man minst reflekterar över. Denna majoritet ”tillämpas alltid” vid personval. Den kandidat som får flest röster blir vald oavsett hur många kandidater som det finns att ta ställning till.

Motioner och propositioner

Fråga: Vad är skillnaden på motioner och propositioner?

Svar: Medlemmarna och styrelsen lämnar förslag till årsmötet. Medlemmarnas förslag kallas motioner och styrelsens förslag kallas propositioner. Alla medlemmar har rätt att skriva motioner. En motion kan handla om vad som helst som rör föreningen eller dess verksamhet. Tänk på att varje motion bara ska ta upp ett ämne eller förslag och avslutas med en eller flera att-satser. Att-satserna innehåller det man vill att årsmötet ska besluta. I stadgarna framgår det hur många dagar före årsmötet som styrelsen ska få motionerna för att hinna sätta sig in i dem och lämna sitt yttrande. När årsmöteshandlingarna delges medlemmarna, före årsmötet, ska även yttrandet finnas med. Styrelsens propositioner ska delges medlemmarna före årsmötet. Tiden för detta regleras i stadgarna. Motioner och propositioner diskuteras på årsmötet som tar beslut i frågan. 

Fråga: Vad innebär en motion till ett årsmöte? Kan vilka frågor som helst lämnas in som en motion? Kan styrelsen avvisa en inlämnad motion om man anser att ärendet bör behandlas i annan ordning?

Svar: En motion är ett förslag till årsmötet från medlem. Styrelsen ska behandla motionen och kan föreslå avslag, men får inte neka att ta upp motionen på årsmötet.

Fråga: En person som är medlem i båtklubben lämnar in ett antal motioner till årsmötet. Innan årsmötet hålls blir vederbörande utesluten ur klubben. Kan/ska årsmötet behandla motionerna och fatta beslut, eller ska motionerna utgå?

Svar: Ja, årsmötet kan och ska behandla motionerna och styrelsen ska före årsmötet yttra sig på sedvanligt sätt.

Fråga: Vid årsmötet behandlades en inkommen motion. Motionen avslogs medan ett tilläggsyrkande till motionen bifölls. Är detta riktigt?

Svar: Nej, detta är inte korrekt. Stor försiktighet och restriktivitet bör råda avseende tilläggsyrkanden.

Fråga: Är styrelsen skyldig att föra en inkommen motion vidare till årsmötet?

Svar: Ja, inkommen motion ska föras till årsmötet, tillsammans med styrelsens förslag till svar.

Fråga: En motion sänds in till styrelsen i god tid före motionstidens utgång. Motionären är dock inte medlem, medlemsavgift betalas in först i samband med motions tidens utgång. Är motionen giltig?

Svar: Om motionären inte är medlem när motionen sänds in, men betalar in medlemsavgift så att avgiften finns bokförd på föreningens konto när motionstiden går ut, är motionen att betrakta som giltig. Om medlemsavgiften betalas in så att den bokförs på föreningens konto efter motions tidens utgång, är motionen ogiltig.

Fråga: En motion sänds in till styrelsen. Tre personer uppges som motionärer, men bara två av dem säger sig vara vidtalade. Är motionen giltig?

Svar: Ja, motionen är giltig, men den personen som inte varit vidtalade ska strykas.

Fråga: Två personer sänder in en motion inför årsmötet. Endast den ena av de två är medlem i klubben. Är motionen giltig?

Svar: Ja, motionen är giltig, men den person som inte är medlem ska strykas.

Fråga: Kan man under pågående årsmöte göra tilläggsyrkanden till en motion?

Svar: Mötes ordförandens roll är att leda båtdagen – årsmötet – enligt vad som framgår av klubbens stadgar. Ordföranden bör efter mötets öppnande, gå igenom de formalia – t.ex. ordningsfrågor – som kan bli aktuella under mötet. Om mötet godkänner ordförandens förslag till ordningsfrågor, gäller dessa under hela mötet. Ordföranden ska under genomgången informera om han/hon har för avsikt att godkänna tilläggsyrkanden eller ej. Om mötet beslutar att tilläggsyrkanden ska medges, ska det tydligt anges vad som gäller för dessa.

Det är viktigt att formulera motioner på ett tydligt sätt så att inga tveksamheter uppstår. Tydliga alternativ kan formuleras, prioriteringsordning ska då anges. Det förberedande arbetet kan omkullkastas om tilläggsyrkanden som väsentligt avviker från huvudmeningen i motionen bifalls.

Tilläggsyrkanden som väsentligt avviker från motionens huvudinnehåll, bör ej godkännas.

Mötets behöriga utlysande 

Fråga: Kan ett årsmöte i efterhand ogiltigförklaras om det visar sig att ett större antal medlemmar inte fått kallelse till årsmötet och därför inte deltagit på mötet? Årsmötet ansågs av de närvarande vara behörigen utlyst, men samtliga dessa hade fått kallelse.

Svar: Hur utlysning av årsmötet ska gå till ska framgå av stadgarna. Om kallelse gått ut enligt stadgarna och det, utöver styrelsen, infunnit sig en medlem är mötet behörigt att besluta. Om kallelse sänds ut något för sent eller om styrelsen glömt att ange tid för mötet (men allt annat är OK) så är dessa exempel inte fullgoda skäl att förklara mötet ogiltigt.

Olämpligt uppträdande 

Fråga: Före årsmötets formella öppnande bad en medlem att få framföra synpunkter. Synpunkterna innehöll kraftig kritik mot styrelsen och framförallt dess ordförande. Mötesdeltagarna upplevde detta som mycket otrevligt och obehagligt. Var det formellt riktigt att tillåta medlemmen att ta till orda före mötet?

Svar: För att förhindra olämpligt uppträdande – påhopp/angrepp mot enskild person/personer – samt för att säkerställa ordning och demokrati i samband med årsmötet, får ordföranden neka en medlem att före årsmötets öppnande framföra synpunkter. Ordföranden (för årsmötet) har också rätt att avbryta någon som på eget initiativ tar till orda.

Propositionsordning 

Fråga: Är det ordföranden som helt ensam kan bestämma propositionsordningen?

Svar: Ja, men ordföranden bör uppträda lyhört.

Protokoll 

Fråga: Vilka personer ska justera ett årsmötesprotokoll?

Svar: Av årsmötet vald mötesordförande samt av årsmötet valda justeringspersoner ska justera årsmötets protokoll.

Fråga: Behöver paragrafen som berör valen omedelbart justeras?

Svar: Ja, denna paragraf ska alltid justeras omedelbart.

Fråga: Vid fullmäktigemöten utses oftast två justeringsmän. Antag att ordföranden samt en justeringsman har en gravt avvikande uppfattning. Vad gäller?

Svar: Se under Klubbstyrelsen, Protokoll, frågor 2, 3 och 4.

Revisorer/revision 

Fråga: Vid revision inför årsmötet upptäcks att föregående års revision inte var korrekt. Det finns dock inga misstankar om oegentligheter. Vad gör revisorerna i denna situation? Spelar det någon roll att det är samma kassör som suttit båda åren?

Svar: ”Rör inte onödigtvis i grytan”. Att felet upptäckts bör noteras, men inte föranleda någon annan åtgärd. Om det visar sig att felet beror på att kassören varit uppenbart slarvig eller oaktsam, bör ny kassör väljas.

Fråga: Till ett medlemsmöte har inkommit en skrivelse. Skrivelsen, som innehåller kritik mot ett styrelsebeslut av mindre ekonomisk betydelse, är undertecknad av ett antal medlemmar. Två av dem som undertecknat är klubbens revisorer. Medlemsmötet avvisar skrivelsen och stödjer styrelsens beslut. Några av de personer som sände in skrivelsen, varav en av revisorerna, reserverar sig mot medlemsmötets beslut. En av mötesdeltagarna frågar revisorerna hur de framgent, t.ex. vid revisionen inför kommande årsmöte, tänker hantera denna fråga. De svarar att ”i denna fråga är vi medlemmar, inte revisorer”. Revisorernas roll i en sådan fråga? Är inte en revisor ”alltid revisor” i klubbens sammanhang?

Svar: Ja, revisorer är alltid revisorer i klubbens sammanhang. Revisorerna bör inte inta någon annan roll inom klubben. I beskrivet fall kan kritik framföras mot revisorerna vid klubbens årsmöte.

Fråga: Hur bör en revisor agera om en kassör inte lämnar de uppgifter som revisorn begär? Några misstankar om oegentligheter föreligger inte men revisorn anser att redovisningen är diffus och alltför svårbegriplig för att medlemmarna på årsmötet ska ha en möjlighet att förstå och därmed ta ställning till den ekonomiska förvaltningen.

Svar: Om det är ställt utom allt tvivel att handlingarna tillhör klubben och att alla möjligheter är uttömda, dvs. vare sig styrelse eller revisorer (eller närmast övergripande förbund om det rör sig om en märkes- eller lokalklubb) har lyckats tala kassören tillrätta, finns möjligheten att vända sig till Kronofogdemyndigheten för att begära handräckning. Om kassören inte lämnat ifrån sig materialet till årsmötet, måste årsmötet skjutas upp/ajourneras.

Fråga: Kan en revisor yrka ”ej ansvarsfrihet” för:

  1. Hela styrelsen om det inte fanns ekonomiska brister men han anser att verksamheten inte skötts på rätt sätt?
  2. För enskild ledamot, t.ex. ordföranden?

Svar:

  1. Ja.
  2. Egentligen inte, ansvaret är gemensamt i styrelsen.

Fråga: Kan ett årsmöte låta bli att följa revisorernas förslag beträffande ansvarsfrihet för styrelsen?

Svar: Ja, årsmötet är suveränt.

Fråga: Kan båda revisorerna vara ”icke medlemmar” och ändå kunna ha synpunkter på verksamheten?

Svar: Ja.

Fråga: Vid årsmötet påpekas att revisionsberättelsen inte var undertecknad av båda revisorerna, utan bara av den ena. Årsmötet beslöt särskilt att detta skulle åtgärdas. När justeringsmännen senare fick protokollet för justering fanns revisionsberättelsen med som bilaga, dock var den fortfarande bara undertecknad av den ena revisorn. År det justeringsmännens uppgift att tillse att detta åtgärdas innan de lämnar sin justering underskrift? Om inte, vems är ansvaret?

Svar: Det är i första hand revisorernas skyldighet att tillse att berättelsen kompletteras med underskriften, i andra hand är det den tillträdande styrelsen som ska tillse att årsmötesbeslutet uppfylls. Justeringsmännen har inget ansvar för detta.

Fråga: Vad bör göras vid årsmötet om båda revisorernas underskrifter saknas? Man kan tänka sig att revisionsberättelsen sänds in via e-post, underskrifter saknas ju då.

Svar: Revisionsberättelsen ska vara undertecknad av revisorerna.

Fråga: Revisionsberättelsen har intill dagen före årsmötet inte inkommit till styrelsen. Kan årsmötet genomföras?

Svar: Ja, årsmötet kan genomföras, men frågor runt balans och räkenskaper bordläggs och upptas till behandling vid ett extra årsmöte.

Fråga: Inför årsmötet i en klubb finns förslag om två revisorer, en ”vanlig” medlem och en auktoriserad revisor. Vid årsmötet framförs synpunkter om att den auktoriserade revisorn är för dyr. Han väljs därför inte. Årsmötet uppdrar i stället till den tillträdande styrelsen att utse auktoriserad eller godkänd revisor. Rätt eller fel?

Svar: Fel! Stadgebrott eftersom revisorer enligt stadgarna ska väljas av årsmötet.

Störande person 

Fråga: Kan en person (medlem) som uppträder störande avvisas från årsmötet?

Svar: I första hand bör medlemmen informeras/talas tillrätta. Ytterst kan medlemmen avvisas från mötet av mötesordföranden.

Utskick av handlingar 

Fråga: Medlem som ringer och ber att få handlingarna inför årsmötet tillsänt sig, får svaret att handlingarna inte kan sändas ut eftersom styrelsen är försenad med någon del av handlingarna. Är inte styrelsen skyldig att sända ut handlingarna till medlem som så begär före årsmötet?

Svar: Klubbar/båtförbund som avhåller årsmöten, har i sina stadgar oftast text som anger att handlingarna ska sändas ut till delegaterna inom viss tid före årsmötet. Orsaken till detta är att delegaterna ska ha möjlighet att diskutera frågor som ska behandlas vid fullmäktige, med sin styrelse.

Klubbar som avhåller ett vanligt årsmöte har inte skyldighet att göra utskick före årsmötet. För de sistnämnda räcker det alltså att sent iordninggjorda handlingar presenteras i samband med årsmötet.

Det kan vidare vara en kostnadsfråga. I den mån klubbarna anser sig ha möjlighet, bl.a. ekonomiskt sett, kan varje klubb själv besluta om i vilken mån medlemmar kan beställa handlingar före årsmötet.

Val 

Fråga: Valberedningen har inför årsmötet haft svårt att hitta en lämplig person till kassörsposten inom klubben. Man har dock funnit en person med stor kassör vana från en annan klubb. Denna person är dock inte intresserad av att vara medlem i aktuell klubb om han/hon inte skulle bli vald. I klubbens stadgar finns endast noterat att ”person som väljs för funktion i klubben måste vara medlem”. Inget anges att avgiften måste vara erlagd före mötet. Vid årsmötet informerar valberedningen angående medlemsfrågan.

Årsmötet accepterar denna person som kassör, mötet ajourneras, medlemsavgifter erläggs för den tilltänkta kassören, mötet återupptas, personen väljs som kassör.

En av justeringspersonerna gillar inte beslutet (personlig uppfattning) och gör en personlig justeringsanteckning i protokollet att han har avvikande åsikt. Han reserverade sig inte öppet vid årsmötet.

  1. Har valberedningen och årsmötet handlat riktigt?
  2. Har justeringspersonen handlat riktigt?
  3. Om svar på fråga B) är nej, hur borde då mötesordföranden hanterat justeringsanteckningen?

Svar:

  1. Ja. Ett alternativt hade varit att låta den tilltänkta kassören adjungeras till styrelsen.
  2. Nej, justerarens uppgift är att notera om han uppfattat att annat beslut tagits.
  3. Det är ordförandens protokoll och han kan kräva att justeringsanteckningen tas bort.

Fråga: Det justerade protokollet från en klubb innehåller ingen punkt om val av revisorer. Man påstod från styrelsen att revisorer hade valts. Vad göra?

Svar: Man bör kalla till extra årsmöte eftersom revisorerna ej valts på årsmötet.

Fråga: Är det godtagbart att en styrelse av årsmötet uppdras att utse en valberedning? Om ej, hur ska årsmötet agera om det ej går att få fram en valberedning eller annan viktig post som t.ex. revisorer på årsmötet? Är det tvunget att ha ett extra årsmöte?

Svar: När det gäller valberedning kan styrelsen föreslå, men beslut tas på årsmöte eller extra årsmöte. Beträffande revisorerna så ska de granska styrelsen, därför får aldrig styrelsen lägga sig i förslag eller val av revisorer.

Fråga: Det visar sig på årsmötet att det inte finns något förslag på revisorer som accepterat.

  1. Måste extra årsmötet kallas in för denna fråga?
  2. Kan man ha skriftligt val då valberedningen har fått fram förslag?
  3. Är det den ”gamla” valberedningen eller den nya som ska ta fram nytt förslag?

Svar:

  1. Ja.
  2. Ja i princip, men det kan uppstå problem med identifikation. Samtliga röstberättigade ska tillskrivas, protokoll ska föras.
  3. Den nya valberedningen ska arbeta.

Fråga: Valberedningen har misslyckats totalt. Det finns inga namn föreslagna och ingen i valberedningen kommer till årsmötet. Kan årsmötet gå till val på enbart namn som föreslås under mötet?

Svar: Ja! Det är viktigt att de som väljs är tillfrågade och tackat ja, oavsett om personerna finns i lokalen eller tillfrågats per telefon.

Fråga: Hur bör klubben agera när valberedningen inför årsmötet inte kunnat finna några personer som är villiga att ställa upp i styrelsen, och när avgående ledamöter inte är villiga att ställa upp för omval.

Svar: Om någon meningsfull verksamhet inte bedrivs i en klubb, bör klubben i normalfallet upphöra. Det kan å andra sidan vara praktiskt att låta vilandeförklara klubben. Möjligheten till att åter starta upp klubben är då betydligt bättre. Även om en valberedning inför ett årsmöte inte lyckas tillsätta alla poster, ska klubben ändå kalla till och avhålla årsmöte, detta med tanke på att förslag till olika poster kan komma fram under pågående årsmöte.

I det fall man vid årsmötet inte kan tillsätta någon ny styrelse, är det årsmötet som ska besluta om upphörande eller vilandeförklarande av klubben. Om beslut tas om upphörande eller vilandeförklarande, ska medlemmarna enligt den sista medlemsförteckningen tillskrivas med information om beslutet.

Fråga: Kan någon väljas som ännu inte tillfrågats?

Svar: Nej.

Fråga: Om vald person avsäger sig före tillträdandet, ska då nytt val äga rum eller platsen vara otillsatt?

Svar: Om avsägandet sker under årsmötet, återgår mötet till punkten för val av aktuell post. Om avsägandet sker efter årsmötet, träder suppleant in.

Fråga: Kan en av årsmötet vald kommitté (ledamöterna i kommittén) avgå med omedelbar verkan? Om ja, hur ska styrelsen agera därefter?

Svar: Javisst kan en kommitté avgå. Styrelsen bör antingen kalla in ett extra årsmöte eller adjungera person eller arbetsgrupp.

Valberedning 

Fråga: Valberedningen begär att få närvara vid styrelsens samtliga sammanträden. Är det lämpligt?

Svar: Nej det är inte lämpligt. Det vanliga är att valberedningens ordförande deltar vid ett eller några sammanträden i samband med att valberedningen påbörjar sitt arbete. Ordföranden lämnar då lämpligen en redogörelse för valberedningens arbete samt föredrar valberedningens förslag innan detta offentliggörs för medlemmarna.

Fråga: Får en valberedning ta kontakt med enskilda ledamöter för att höra deras åsikt om styrelsens arbete och sammansättning?

Svar: Ja.

Fråga: Kan varje enskild ledamot i valberedningen besöka var sitt sammanträde?

Svar: Valberedningen kan närvara vid styrelsesammanträde, men som regel representeras valberedningen av sammankallande vid ett sammanträde. Syftet med valberedningens närvaro vid ett sammanträde är dels att söka reda ut om styrelsen har den kompetens som krävs för ett styrelseuppdrag, dels ta reda på om styrelsens ledamöter kan samarbeta.

Fråga: Får valberedningens representant som närvarar vid ett styrelsemöte ställa frågor eller yttra sig under mötet?

Svar: Under ett möte kan diskussion med valberedningens representant föras. Denne brukar närvara vid hela mötet.

Fråga: Får/bör valberedningen före årsmötet diskutera sitt förslag med styrelsen?

Svar: Valberedningen kan före årsmötet presentera sitt förslag till styrelsen och förklara – motivera – sitt förslag.

Fråga: Det har förekommit att ledamot/ledamöter i valberedningen är make/maka till t.ex. ordföranden eller annan ledamot i styrelsen. Är detta korrekt?

Svar: Valberedningens ledamöter ska inte ha någon anhörigrelation till person som är ledamot i styrelsen eller till person som kommer att föreslås till styrelsen. I vissa fall kan det ändå vara förståeligt om valberedningen föreslår person som är anhörig till någon i valberedningen. Valberedningsledamoten bör vid dessa tillfällen avsäga sig beslutsansvaret i denna del. I ett protokoll anges t.ex.: ”X deltog ej i detta beslut”. Risk för att jävsituation uppstår ska undvikas så långt möjligt.

Fråga: Inför årsmötet i en lokal klubb fanns tillräckligt antal personer som var villiga att åta sig styrelseuppdrag. Ingen av dem var dock beredd att åta sig ordförandeposten. Hur ska man agera vidare?

Svar: En lokal klubb ska i första hand vända sig till sitt båtförbund för att söka hjälp.

Fråga: Flera namnförslag till olika poster har inkommit till valberedningen. Förslagen genomgås noga. Några av förslagen anser valberedningen är bra förslag och tar kontakt med personerna och hör efter om de är beredda att åta sig någon post. Efter att ha fått svar ”ja” från dessa personer sätts de upp på valberedningens förslagslista.

Övriga föreslagna personerna anser inte valberedning i passar till någon post. Man sätter därför inte upp dem på sin förslagslista och har inte heller tagit kontakt för att efterhöra om de eventuellt skulle vara intresserade av att arbeta i klubben. Under årsmötet får valberedningen ta emot hård kritik för att de underlåtit att kontakta alla föreslagna personer. Finns det något skäl för valberedningen att ta kontakt med personer som de ändå inte har för avsikt att sätta upp på sin förslagslista inför årsmötet.

Svar: Nej.

Fråga: Måste ledamot av valberedningen vara medlem i klubben?

Svar: Ja.

Fråga: Klubbens valberedning har fått in många förslag, betydligt fler än vad det finns lediga poster. Valberedningen vill till årsmötet lämna samtliga förslag, utan att göra någon egen beredning. Är detta möjligt?

Svar: Nej. Valberedningens uppgift är att samla in förslag på personer till lediga poster samt bereda och lämna förslag till årsmötet för de poster som är ledigförklarade.

Verksamhetsberättelse 

Fråga: Årsmötet för en klubb beslöt göra ändringar i drygt 10 år gamla verksamhetsberättelser är detta rimligt och korrekt?

Svar: Det måste anses felaktigt att efter så lång tid som tio år ändra ett årsmötesbeslut och verksamhetsberättelser. Årsmötet är suveränt, ändringar av årsmötesbeslut ska göras endast i undantagsfall, exempelvis när ekonomiska oegentligheter uppdagas efter årsmötet.

Verksamhetsplan 

Fråga: Ska årsmötet besluta om verksamhetsplanen?

Svar: Ja, verksamhetsplanen är en av de frågor som årsmötet ska besluta om.

Årsredovisning – årsbokslut 

Fråga: Vilken är skillnaden mellan begreppen årsredovisning och årsbokslut?

Svar: Föreningar som har fler än 10 anställda eller tillgångar som överstiger 24 mkr ska upprätta årsredovisning.
Ett förenklat årsbokslut får upprättas av föreningar som har en nettoomsättning (försäljning), med tillägg för bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter, som normalt uppgår till högst tre miljoner kronor. Ett förenklat årsbokslut ska upprättas enligt K1 – Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut (BFNAR 2010:1).

Vi använder tredjepartscookies för vår hemsida i syfte att analysera och förbättra upplevelsen på hemsidan och lära oss mer om våra användare. Genom att använda vår webbplats godkänner du användningen av cookies på det sätt som beskrivits.

Jag förstår